Kryssarklubben På Kryss Övriga Kretsar In English

Start Verksamhet Västpricken Bli medlem Butiken Forum Kontakta oss

Publikationer & Aktuella Artiklar

SXK:s Båtpärm

Syftet med BÅTPÄRMEN är att hjälpa båtägaren och besättningen att själva hålla sin båt i ett gott och sjövärdigt skick.

Innehållet är utformat på ett så enkelt sätt som möjligt. Hela besättningen skall kunna sätta sig in i vilket skick båten skall vara för att vara riktigt sjösäker.

Pärmen kompletteras och uppdateras successivt.

Ett fåtal finns kvar på vår expedition, i fortsättningen kommer den endast att finnas kvar i digital form under rubriken "Båtpärmen" i listan till vänster.

Pärmen innehåller avsnitt om:

  • Skrov och däck
  • Motor
  • Bränslesystemet
  • Elsystemet
  • Styr- och reglagesystem
  • Övriga system
  • Brandskydd
  • Gasol
  • Navigationsutrustning
  • Rigg
  • Din egen båt
  • Korrosion, inkl. elektrokemisk korrosion
  • Sjukvård


Vill du ha en båt med fungerande räddningsstege?

Frågan kan kanske anses lite konstig men det är tyvärr inte självklart att nya båtar har en fungerande räddningsstege. Vid höstens besök på Öppet Varv på Orust så blev jag varse detta. Vad krävs då för att en säkerhetsstege skall fungera?

Alla dagens båtar skall vara CE märkta vilket innebär att de skall följa ett antal olika ISO standarder. En av dessa heter SS-EN ISO 15085, Båtar – Förhindrande av fall överbord – Möjlighet att ta sig ombord. Kapitel 16 Means of reboarding beskriver detta närmare enligt kraven nedan.

The boat shall be provided with a means of reboarding from the water. EXAMPLE: Ladders, steps, handholds, brackets. If this means is a ladder, the top surface of the lowest step of the reboarding ladder shall be at least 300 mm below waterline, the boat being in minimum sailing condition.

This means of reboarding shall be readily accessible and usable, when in place, without the assistance of anyone on board. NOTE ”Readily accessible” means capable of being reached quickly, and without the use of tools. Some boats may not require any specific device to reboard, due to their characteristics.

A boat, in light craft condition according to ISO 8666, with a minimum freeboard smaller than 500 mm, needs only one handhold, suitably located to allow reboarding, with consideration of the boat's stability.

Här beskrivs alltså att ovansidan på nedersta steget skall gå minst 300 mm under vattenlinjen. Det klarade alla båtar jag såg på mässan. Sedan kan man fundera på om man klarar att komma upp på en sådan stege annat än iklädd badkläder. Prova gärna själva iklädda ”hårt väder” kläder någon gång så får ni se hur enkelt det är på er egen båt.

Fundera även på möjligheten att låta förlänga stegen så att det är lättare att komma upp. En ytterligare förbättring är att sätta på teakplattor på stegen så att man inte slinter så lätt. Ett rostfritt rör som är blött är väldigt halt. Nästa del i kravet är att ”means of reboarding shall be readily accessible and usable, when in place, without the assistance of anyone on board” Här blev jag lite rädd när jag såg konstruktörernas lösningar.

Det har blivit populärt med fällbara akterspeglar idag och här hävdar jag att design har gått före säkerhet. Flera båtmodeller hade kassettstegar som bara gick att fälla ut när akterspegeln var nedfälld, någon hade en liten repstege som man skulle använda om inte någon ombord hade fällt ner akterspegeln och hakat dit ”badstegen”. Jag frågade en båtförsäljare om man inte skulle kunna ta sig ombord om man trillat i och varit ensam ombord. Svaret jag fick var att man inte fick glömma att stoppa på sig den vattentäta fjärrkontrollen till manövreringen av akterspegeln! Är det så man går till väga när man har ett säkerhetstänk?

På en långseglarbåt krävdes det att man först fällde en aluminiumlucka åt sidan för att sedan fälla ut säkerhets-stegen. På vissa båtar som helt saknade akterspegel fanns beslag för att haka fast säkerhetstegen. Vissa båtar som hade riktigt långa och bra stegar hade man monterat en låsning drygt 1 meter över vattenytan som man måste lossa för att få ner stegen! Men det fanns också tillverkare som enligt min tolkning av standarden hade gjort bra lösningar.

Det som dock saknades även där var en tamp som man kunde nå från vattnet så att man kan dra ner stegen. Men det är ju ändå något vi båtägare kan fixa till själva. Trä heller aldrig mantågsvajern genom räddningsstegen som på bild x, då en bra steglösning har blivit omöjlig att fälla från vattnet.

Nu kanske ni säger att ni aldrig seglar ensamma, men när man bara skall flytta båten till upptagningskranen så kanske det blir så ändå.

Vad kan vi göra åt detta? Och skall vi göra något åt det? Ja vi i Tekniska Kommittén tycker det. Vi försöker påverka de som skriver våra ISO standarder genom att påtala de kreativa men inte alltid säkra lösningar som du ser på bilderna i artikeln så att kraven i standarden blir ändå tydligare.

Vad kan du göra åt det? Konsumentens makt är stark brukar man ju säga. Varför inte fråga båtförsäljaren hur man skall kunna komma ombord igen om man är ensam ombord och trillat i, så kanske vi kan få till stånd en förändring.

 För större bild, klicka på bilden  


Gert Swenson
Tekniska Kommittén


Gillar du denna denna sidan?


Om Västkustkretsen

Västkustkretsen har en mycket omfattande verksamhet som syftar till att göra Ditt båtliv enklare, roligare och inte minst säkrare.

Genom bland annat alla våra föredrag, utbildningar, eskadrar och inte minst våra naturhamnskisser, bojar och dubbar så blir du mer påläst och har alltid nära till mer information när du behöver den!

Kontakta oss

Svenska Kryssarklubben
Västkustkretsen
Talattagatan 24
426 76 Västra Frölunda
Telefon: 031-69 00 69
E-post: vastkustkretsen@sxk.se

Ansvarig utgivare

Peter Follin, ordförande

Ändrad: 2012-01-06 13:39.
Visad: 3181 gånger.